Hjärtsjuk.

Hjärtsjuk.

Hjärtat och blodomloppet

I centrum för cirkulationssystemet finns hjärtat, kroppens viktigaste muskel, som pumpar och driver blodet genom blodkärlen till kroppens alla organ. Normalt har en vuxen människa ca 5 liter blod i sitt kärlsystem. Hjärtats frekvens regleras automatiskt och står under inflytande av det centrala nervsystemet. I vila pumpar hjärtat varje minut ca 5 liter blod, men vid kraftigt arbete kan denna volym öka till 25 liter. Normalt slår hjärtat under ett dygn mer än 100.000 gånger och pumpar 7-9 ton blod. Ett friskt hjärta har således en imponerande kapacitet.

Blodet tar upp syre från andningsluften i lungorna och ger där ifrån sig framförallt koldioxid som vi andas ut. Det syrerika blodet pumpas sedan ut i hela kroppen. Hjärtmuskelns vänstra del är kraftigare än dess högra del och utför det största arbetet. Hjärtat dar ihop sig och slappnar av ca 70 gånger varje minut. Detta ständiga arbete kräver mycket energi som hjärtmuskeln får genom blodet via sina egna blodkärl, de s.k. kranskärlen.

Från hjärtat pumpas det syrerika blodet först ut i den stora kroppspulsådern (aorta), som förgrenar sig i andra mindre blodkärl till alla delar av kroppen. Gemensamt kallas dessa blodkärl pulsådror eller artärer. Med blodet transporteras även olika näringsämnen från mag/tarmkanalen till cellerna i de olika organen. Under ämnesomsättningen bildas olika ”slaggprodukter” som blodet transporterar för utsöndring genom njurarna, levern och lungorna. Efter hand blir blodkärlen smalare och bildar till slut mycket fina rör, s k kapillärer. Efter kapillärerna passerar blodet via allt större kärl, s k vener, till hjärtats högra del, varifrån det via lungorna och upptag av syre åter når hjärtats vänstra del. Den sammanlagda längden av artärer, kapillärer och vener har grovt uppskattats till ca 4.000 mil.

För att hjärtat skall kunna pumpa ut blodet till alla organ krävs ett tryck som motsvaras av blodtrycket. När hjärtat drar ihop sig och töms bildas ett högre tryck (det systoliska blodtrycket) och medan hjärtat slappnar av och fylls på nytt är trycket lägre (det diastoliska blodtrycket). Normalt varierar blodtrycket ganska mycket. Det påverkas av många faktorer, t ex psykisk eller fysisk ansträngning, stress, oro, födointag och alkoholkonsumtion. Vid vila och avkoppling sjunker blodtrycket och allra lägst är det under sömnen på natten. Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver (mm Hg). Normalt systoliskt blodtryck är 120-130 mm Hg, medan det diastoliska blodtrycket är omkring 80 mm Hg. Med åldern stiger det systoliska blodtrycket, medan det diastoliska trycket i stort är oförändrat eller till och med sjunker något.

Det är inte skadligt att ha ett lågt blodtryck om man inte upplever några symptom av detta. Högt blodtryck innebär däremot en ökad belastning för hjärta samt blodkärl och är en av de viktigaste riskfaktorerna för sjukdomar i dessa organ. Blodtrycket regleras på många olika sätt, bland annat genom aktiviteten i olika nerv- och hormonsystem. Blodtrycket är även beroende av hjärtats funktion, blodets volym och graden av åderförkalkning i blodkärlen.  
                                    

                                            
copyright 2010 

 

 

 

 
Skiss av hjärta-lunger

Att vara hjärtsjuk.

 
Att vara hjärtsjuk!
 
Har varit hjärtsjuk nu några år,men för närvarande inte större problem.
 
Började med hjärtinfarkt förr en del år sen,som blev behandlat.
Sennare började ja få en massa kärlkramp,som ja hade i flera år
Men fick sedan bli bypassopererad 1991
efter när tre år fick ja bli bypassoperead en gång till.
Sju år sennare blev ja ballongsprängd.
 
 

Bypass-operation (Kranskärlsoperation)

Bypass-operation, som också kallas kranskärlsoperation,  görs för att leda blod förbi förträngningar i hjärtats kranskärl. Operationen förbättrar blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln, vilket lindrar besvären vid kärlkramp och minskar risken för hjärtinfarkt.  

Bypass syftar på att blodet ska ledas förbi förträngningarna och det sker genom att ett eller flera blodkärl tas från andra delar av kroppen och sys fast på hjärtats kranskärl.

Kärlkramp beror på att åderförkalkning av hjärtats kranskärl skapar förträngningar som minskar blodflödet, vilket innebär att det gör ont i bröstet.
 
De flesta som opereras blir i stort sett fria från besvären, men behandlingen botar inte sjukdomen. En operation är inte någon garanti för att besvären inte kommer tillbaka.

Väntetiden för kranskärlsoperation varierar och beror på hur mycket besvär du har av din sjukdom. Innan behandlingen inleds får du göra en utredning på en hjärtmedicinsk klinik för att ta reda på hur utbredd kärlkrampen är och hur hjärtat fungerar i övrigt.

Förberedelse

När du ska opereras skrivs du in på sjukhuset någon dag före operationen, om du inte redan vårdas på sjukhus. Du får information om vad som kommer att ske och vad du kan förvänta dig för resultat. Du får ge blodprover och det görs kompletterande undersökningar som EKG och lungröntgen.

På kvällen innan operationen får du tvätta dig extra noga för att minska risken för att få en infektion efteråt.

Så går det till 

Innan du kommer till operationsavdelningen får du en lugnande spruta eller tablett för att minska din oro inför ingreppet.

Under operationen är du nedsövd och ligger på rygg på operationsbordet. Kirurgen lägger ett snitt genom bröstbenet.

För att leda blodet förbi förträngningarna används ett eller flera blodkärl som tas från andra delar av kroppen, vanligen från insidan av bröstkorgsväggen eller från benen. De nya blodkärlen sys fast på de ursprungliga kranskärlen. Hur många nya blodkärl som behövs beror på hur många förträngningar du har och var de sitter.

Under den här delen av operationen är du oftast kopplad till en hjärt-lungmaskin som tar över hjärtats och lungornas arbete. Samtidigt är hjärtat avstängt från blodflödet. En kall vätska sprutas in som kyler ned hjärtat, vilket innebär att det klarar av att vara utan blod en längre tid utan att ta skada. Vid en normaloperation är hjärtat avstängt ungefär 45-60 minuter.

De nya blodkärlen kontrolleras noga innan blodflödet till hjärtat släpps på och hjärtat får ta över cirkulationen igen. Hjärt-lungmaskinen stängs stegvis av.

Därefter sys bröstbenet igen med ståltråd som inte tas bort efteråt.

En vanlig kranskärlsoperation tar ungefär två och en halv till tre timmar.

Efter operationen vårdas du normalt på en intensivvårdsavdelning till nästa dag. En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen. När läget är stabilt kopplas respiratorn bort och du får vakna.

Eftervård

Efter fem till tio dagar blir du i allmänhet utskriven från hjärtkirurgavdelningen. Då skrivs du antingen ut direkt till hemmet eller till ditt hemsjukhus för några dagars
 
 

Ballongsprängning

PTCA (perkutan transluminal koronar angioplastik) är den medicinska termen för det som i dagligt tal kallas för ballongsprängning eller ballongvidgning. Vid PTCA för läkaren in en kateter i pulsådern. Genom katetern förs en ballong in som under högt tryck fylls med kontrastmedel. Förträngningen vidgas och blodflödet ökar, med följd att besvären av kärlkramp försvinner eller minskar.

I de flesta fall är ballongsprängning en framgångsrik behandlingsmetod. Men för cirka 30 % av dem som behandlas finns det risk att förträngningen återkommer inom cirka ett halvår. För dessa patienter kan det bli aktuellt att upprepa behandlingen, ibland flera gånger, för att uppnå ett slutligt gott resultat.
FICK KÄRKLKRAMP SAMT HJÄRTINFARKT!

Den 10 November,hände det igen,fick kärlkramp & åkte iväg till sjukhuset. Dagen efter gjorde de ballongsprängning,fick inlagt ett par stent,under tiden fick ja även en hjärtinfarkt,fick då syrgas samt morfin,för en svår smärta,samt fick även dropp med blodförtunnande medicin. Efter ytterliggare undersökning med ultraröntning,visade det sej att det fanns vätska i hjärtsäcken,ej mer än att kroppen själv ska klara av att ta bort de. En del efterbesök ska uppfölja det hela! Man kan ha lite känning av att de lagt in stent,i ca 3 månader. Nästa steg är besök till eftervårds sköterska!

 copyright 2010

 


 
 

Akut hjärtinfarkt!

NÄRA ANHÖRIG!  31 Januari
Tänk vad fort det kan gå,säger bara pang,sen så är det dags för en svår hjärtinfarkt som nästan kostade livet,man tror det händer aldrig händer en själv,men ack så fel det kan bli.......
Började med magondt,med smärta upp mot hjärtat.


Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Ruben | Svar 26.11.2010 21.43

Det tackar ja för....

Noomi | Svar 26.11.2010 19.30

intressant sida, med många bra fakta.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

19.12 | 09:54

Fin.Kommer inte ihåg att jag hört den innan. Tack.

...
01.12 | 21:31

Tyckte om din sida,den får du säkert bra,,,

...
01.12 | 21:25

Jag gillar den starkt, här är lite mer stoff än jag för närvarande har på min sida.

...
28.11 | 09:57

Hej Ruben Detta är en mycket fin sida!

Mvh Janne.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS